Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:
https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/Västra Götaland präglas av att det är fler som flyttar till länet än som flyttar därifrån. Detta är ytterligare en viktig förklaring till befolkningsökningen i regionen. 2017 låg flyttöverskottet på drygt 14.000. En stor del av inflyttning sker i form av invandring, dvs. inflyttning från utlandet och denna förväntas fortsätta öka framgent. Det sker också många flyttningar inom regionen, dvs. över kommungränser inom Västra Götalands län.
En betydande del av den kraftiga befolkningsökningen och invandringen de senare åren beror på ökade flyktingströmmar till vårt land. Fram till 2025 beräknas inga kommuner i Västra Götaland att minska i befolkningsantal, vilket framförallt beror på en förväntad stor inflyttning från utlandet.
Befolkningsökningen i Västra Götaland de senaste tio åren beror inte bara på ökade födelseöverskott och att vi lever allt längre - den kan också förklaras av ett positivt flyttnetto. Det innebär att det är fler som flyttar till länet än som flyttar därifrån. Flyttnettot har de senaste åren givit det största bidraget till befolkningsökningen och förväntas fortsätta vara den största enskilda faktorn de kommande åren.
Totalt flyttade drygt 49.900 personer till Västra Götaland under 2017 samtidigt som ca 35.700 lämnade länet. Det ger ett inflyttningsöverskott på dryga 14.000 personer (figur 1).
Både antalet in- och utflyttningar i länet har ökat successivt under större delen av 2000-talet. Flyttningsöverskottet har ökat från +6.000 år 2000 till 14.100 2017. 2016 sticker ut i flyttstatistiken. Då minskade antalet utflyttningar kraftigt jämfört med föregående år, samtidigt som antalet inflyttade ökade med drygt 4.000 (figur 1).
Störst positivt flyttnetto 2017 finns i Göteborg, Mölndal, Borås, Kungälv, Lerum och Skövde (figur 1).
2016 var det endast en kommun som hade ett negativt flyttnetto. Dals-Ed tappade 5 invånare. 2017 har ytterligare 7 kommuner högre grad ut- än inflyttningar (Skara, Åmål, Svenljunga, Götene, Gullspång, Töreboda, Färgelanda).
Många av flyttningarna (ca 200.000) är emellertid inomregionala, dvs. sker inom Västra Götalands län och ungefär en fjärdedel av dess sker över kommungränser.
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen (SCB, VGR, Göteborgs stad)
Diagramanvisning: Antal in- och utflyttningar samt flyttningsöver-/underskott fördelat på kön går att visa för Västra Götaland (totalt) för åren 1999-2017 (ej prognos); för Västra Götalands kommuner för åren 1968-2017 samt prognos för åren 2018-2030; för stadsdelsnämndsområde i Göteborg för åren 1998-2017 (ej prognos, ej könsuppdelad). Flyttningsöver-/underskott förändring från föregående år (antal) fördelat på kön går att visa för Västra Götaland (totalt) för åren 2000-2017 ; för Västra Götalands kommuner för åren 1969-2017 samt prognos för 2018-2030, för stadsdelsnämndsområde i Göteborg för åren 1998-2017 (ej prognos, ej könsuppdelad).
Kommentar: Med inrikes inflyttningar avses inflyttningar minus immigration och med inrikes utflyttningar avses utflyttningar minus emigration.
En stor del av inflyttning till Västra Götaland sker i form av invandring, dvs. inflyttning från utlandet. Sedan slutet av 1990-talet har invandringen till Västra Götaland, liksom till Sverige i helhet, ökat succesivt. 1996 invandrade drygt 6.500 personer till länet, två decennier senare var motsvarande antal drygt 25.000. Invandringen finns i samtliga hälso- och sjukvårdsnämndsområden (figur 2).
Fram till 2025 beräknas inga kommuner i Västra Götaland att minska i befolkningsantal, vilket framförallt beror på en förväntad stor inflyttning från utlandet.
Samtidigt som invandringen ökar har emellertid också utvandringen, dvs. dem som lämnat Västra Götaland för att bosätta sig utomlands, ökat. Denna ökning är dock långt ifrån lika markant som för invandringen och de senaste åren tenderar utvandringen att avta eller till och med minska (figur 2).
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen (SCB, VGR, Göteborgs stad)
Diagramanvisning: Antal in- och utvandrare, invandringsöverskott samt förändring i antalet in- och utvandrare jämfört med föregående år, fördelat på kön går att visa för Västra Götaland (totalt), för respektive hälso- och sjukvårdsnämndsområden, för Västra Götalands kommuner för åren 1968-2017; samt för respektive stadsdelsnämndsområde i Göteborg för åren 1998-2017, dock ej könsuppdelad.
Kommentar: Invandring/utvandring: Uppgifterna inkluderar överförda från obefintligregistret, d.v.s. personer som oavbrutet under två år varit folkbokförda under rubriken Utan känd hemvist. Invandringsöverskott: beräknas som skillnaden mellan antal inflyttade från utlandet (immigranter) och utflyttade till utlandet (emigranter). Uppgifterna inkluderar överförda till och från obefintligregistret d.v.s. personer som oavbrutet under två år varit folkbokförda under rubriken Utan känt hemvist. In- och utvandringsförändring bygger på jämförerlse med föregående år.
En betydande del av den kraftiga befolkningsökningen och invandringen de senare åren beror på ökade flyktingströmmar till vårt land.
Antalet nyanlända, d.v.s. asylsökande personer som fått uppehållstillstånd och blivit kommunplacerade i Västra Götaland har ökat för varje år, från ca 2.000 2011 till knappt 11.500 2016. Drygt 1.200 av de nyanlända 2016 var ensamkommande barn. (figur 3)
Alla kommuner i Västra Götaland beviljade uppehållstillstånd till flyktingar 2016. Flest välkomnades i Göteborg (drygt 3.300), Borås, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan (698, 585, 507 respektive 477) och minst i Grästorp, Essunga och Dals-Ed (22, 23 respektive 34). Men om man istället betraktar antal uppehållstillstånd i relation till kommunernas befolkningsantal tar kommuner som Mellerud, Bengtsfors och Åmål emot flest nyanlända i förhållande till sin storlek (över 2 procent). Lerum, Kungälv och Lilla-Edet tar emot lägst andel flyktingar i relation till dessa kommuners befolkningsmängd (0,3%). (figur 3)
Utöver de folkbokförda invånarna fanns det ca 20.000 asylsökande placerade i Västra Götaland i slutet av 2016. Antalet asylsökande i Sverige ökade kraftigt hösten 2015, för att under 2016 minska påtagligt. I januari 2017 fanns 18.000 asylsökande i Västra Götaland. Därtill finns ett okänt antal personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) och antalet förväntas öka som en följd av lagändringar. Den asylsökande populationen är mycket yngre än den folkbokförda. Majoriteten är pojkar och unga män, medan väldigt få asylsökande är över 65 år.
Länktips:
Flyktingstatistik
Källa: Migrationsverket
Kommentar: Som nyanländ kommunmottagen räknas de utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar skyddsbehövande, efter synnerligen ömmande omständigheter eller som anhöriga. Statistiken visar endast de som första gången tagits emot i en kommun.
Asylsökande står för en mycket liten del av den totala hälso- och sjukvårdskonsumtionen i Västra Götalandsregionen, drygt en procent år 2016. En hälsoundersökning erbjuds alla asylsökande, men endast ungefär hälften av alla asylsökande genomför en sådan.
Det finns indikatorer på att det faktiska vårdbehovet bland asylsökande inte är tillfredsställt, vilket ökar risken för ett större och mer kostsamt framtida behov av sjukvård. Särskilt när det gäller psykiatrisk vård bland vuxna talar data för att det föreligger ett avsevärt vårdbehov som inte är tillfredsställt. Dessutom förväntas antalet personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) öka vilket kan leda till stora utmaningar, inte minst inom infektionsvård, förlossningsvård och i synnerhet barn- och vuxenpsykiatrin.
Länktips:
Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016
Till Västra Götaland, men sedan? Vidareflyttningar hos nyanlända flyktingar i Västra Götaland