Resurser

Resurser och resursförbrukning kan studeras ur flera perspektiv. Det enklaste och ofta enda tillgängliga måttet på resursåtgång är kostnader. De fokuseras därför i detta avsnitt. Analysen baseras på den nationella uppföljningen av resursförbrukning per landsting eller region och på produktivitetsjämförelser inom sjukhusvård respektive primärvård. I avsnittet presenteras data från två olika källor, dels landstingens/regionernas årsbokslut och dels från kostnad per patient (KPP) som finns vid cirka hälften av alla sjukhus i Sverige och vid samtliga större sjukhus i Västra Götalandsregionen. I de diagram som baseras på regionens KPP-data är kostnaderna indexerade till 2015-års kostnadsläge för alla ingående år.

Case-mix

Beroende på patientens tillstånd och vilken behandling som ges kan resursåtgången för samma diagnos skilja mångfalt, jämför till exempel trombolysbehandling vid kärlkramp i bröstet och öppen hjärtkirurgi för samma diagnos. Genom att använda sekundära beskrivningssystem som diagnos relaterade grupper (DRG) fås en case-mixjustering per automatik då hänsyn tas till behandling, samsjuklighet, komplikationer och i viss utsträckning till ålder.

KPP

KPP är en metod för att redovisa aktiviteter och beräkna kostnader för varje vårdkontakt. Kostnader för bland annat läkartid, laboratorieanalyser, röntgen, läkemedel, intensivvård, operationer och vårddagar kopplas till varje vårdkontakt. Till dessa fördelas även indirekta kostnader, bland annat för administration. Kostnader för vårdkontakterna kan sedan summeras till en kostnad per patient. Det är även möjligt att sammanställa kostnaderna för vårdkontakterna till exempel per sjukhus, klinik eller diagnosgrupp. En styrka med KPP är att analyser kan göras för diagnosgrupper, oberoende av hur vården är organiserad. Metoden kan även användas som verktyg i förbättringsarbete, vid uppföljning av hälso- och sjukvårdsverksamhetens processer, för jämförelser mellan olika vårdgivare, vid ersättning samt för att säkra kostnadskontroll. I samband med byte av KPP-system i regionen har vi nu också möjlighet att jämföra vilka typer av undersökningar och prover som tas för olika patientgrupper.

I figur 1 framgår hur kostnaden för Västra Götalands befolkning förhåller sig till genomsnittet i riket. Totalt för hälso-och sjukvård senaste året (2015) ligger VGR drygt 1 400 kr lägre per invånare än genomsnittet i riket.

Mellan 2014 och 2015 har VGR minskat sin kostnad per invånare med 177 kr samtidigt som riket i snitt ökat sin kostnad per invånare med 550 kr. Det är framförallt inom den specialiserade somatiska vården där VGR använder mindre resurser per invånare än övriga riket.

Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Mått: Nettokostnad per invånare exklusive primärvårdsansluten hemsjukvård, läkemedelsförmån och tandvård.

Täljare: Nettokostnad

Nämnare: Folkmängd 31/12 respektive år

Det interaktiva diagrammet visar resultat för åren 2010 - 2015. Med knappen serier väljer man vilka år som skall visas.

För att kunna göra rättvisande jämförelser av
kostnadsskillnader måste hänsyn tas till landstingens olika förutsättningar att bedriva sjukvård. Kostnadsnivån kan inte förväntas vara densamma i alla landsting. Det finns strukturella faktorer som landstingen inte har möjlighet att påverka som befolkningens ålderssammansättning, den socioekonomiska strukturen och sjukdomspanorama. Källan till kostnadsuppgifterna för denna indikator är SCB:s ekonomistatistik. Årligen beräknas för respektive landsting en standardkostnad för hälso- och sjukvården.

Denna beräknas utifrån uppskattade genomsnittliga vårdkostnader för befolkningen indelad efter kön, ålder och socioekonomisk tillhörighet. Skillnader i standardkostnad mellan landstingen ska spegla den kostnadsskillnad som kan förklaras av olika befolkningsstruktur med mera. Denna standardkostnad ligger till grund för landstingens kostnadsutjämning i det kommunala utjämningssystemet, även med dessa justeringar har VGR en låg kostnad per invånare. Endast Örebro och Östergötland har en lägre kostnad 2015.

Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Mått: Strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnader per invånare. Primärvårdsansluten hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader är exkluderade. Löpande priser.

Täljare: Strukturjusterad nettokostnad i kronor, exkl kostnader för primärvårdsansluten hemsjukvård, omstruktureringskostnader och tandvård.

Nämnare: Befolkningsmängd per 31 december.

Det interaktiva diagrammet visar resultat för åren 2012 - 2015. Med knappen serier väljer man vilka år som skall visas.

Det är svårt att fånga uppgifter om effektivitet inom hälso- och sjukvården på ett övergripande sätt. Produktivitet, som är ett mått på prestationer i förhållande till resurser, är en del av effektiviteten och något enklare att fånga. Däremot är det inte alltid möjligt att mäta prestationer på ett jämförbart sätt. Hänsyn bör också tas till att önskvärd utveckling ur patientperspektiv i vissa mätningar kan innebära minskad produktivitet, det kan till exempel vara att all vård patienten behöver ges vid ett vårdtillfälle istället för flera.

Ett försök att beskriva produktivitet inom sjukhusvården är den redovisning av kostnad per DRG- poäng som ingår i SKLs och Socialstyrelsens Öppna Jämförelser. Den utgår från konsumerade DRG-poäng.

Analyserat på detta sätt ligger Västra Götalandsregionens kostnader för specialiserad somatisk hälso- och sjukvård 2014 något över genomsnittet i riket.

De uppmätta skillnaderna i kostnad per DRG-poäng mellan landstingen kan delvis bero på mätproblem. Till exempel redovisar VGR sjukhusvårdtillfällen, vilket ger färre DRG-poäng än klinikvårdtillfällen. VGR kostnader blir ca 5% för höga p.g.a. detta. Kvaliteten på den primära kodningen av åtgärder och diagnoser skiljer sig fortfarande åt mellan landstingen, framförallt i den öppna vården. En ökning i konsumerade DRG-poäng kan vara en följd av att sjukhusen förbättrar sin inrapportering till patientregistret. Härigenom ökar det registrerade ”värdet” av konsumtionen, utan att detta motsvaras av ökade kostnader. Det finns också en strukturell aspekt som inte beaktas. DRG tar hänsyn till skillnader i landstingens patientsammansättning, men inte till andra faktorer. Det bör noteras att det är kostnaden per konsumerad DRG-poäng som återges, oavsett i vilket landsting vården ges.

Källa: Patientregistret (Socialstyrelsen) och SKL.

Mått: Landstingens kostnader per konsumerad prestation (DRG-poäng) inom specialiserad somatisk vård i kronor.

Täljare: Kostnad för somatisk sjukhusvård.

Nämnare: Summan av konsumerade DRG-poäng.

Det interaktiva diagrammet visar resultat för åren 2012 - 2015. Med knappen serier väljer man vilka år som skall visas.

Ett sätt att beskriva produktivitet inom primärvård är att mäta kostnad per viktad vårdkontakt. Detta är en av Socialstyrelsens nationella indikatorer för uppföljning enligt God Vård. Utfallet per landsting eller region redovisas i den årliga publikationen Öppna Jämförelser. I diagrammet har vårdkontakterna viktats med hänsyn till typen av kontakt, vilken personalkategori som är involverad och i vilken delverksamhet inom primärvården kontakten redovisas

Det sammanvägda antalet besök har därefter relaterats till nettokostnaden för primärvård i respektive landsting och region. Västra Götalandsregionens kostnad per viktad vårdkontakt i primärvård var 2015 3,3 % högre än genomsnittet i riket. Motsvarande tal året innan var 2 % lägre kostnad.  

Källa: Verksamhetsstatistik från Sveriges Kommuner och Landsting.

Mått: Landstingens kostnader per viktad vårdkontakt inom primärvården.

Täljare: Kostnader primärvård.

Nämnare: Summa viktade vårdkontakter.

Det interaktiva diagrammet visar resultat för åren 2010 - 2015. Med knappen serier väljer man vilka år som skall visas.

Varje år samlas KPP-data in från sjukhusen. Dessa innehåller efterkalkylerade kostnader för varje vårdkontakt inom den somatiska vården. Kostnaderna ställs sedan i relation till producerade DRG poäng per sjukhus. I jämförelsen i figur 5 är alla ytterfall (vårdkontakter med extremt avvikande kostnader) exkluderade. De vårdtillfällen som jämförs är de s.k. innerfallen.

Figur 5 visar att när justeringar för case-mix görs blir skillnaderna relativt små mellan regionens sjukhus. Sjukhuset i Alingsås ligger ca 4% under genomsnittet i regionen 2015 och SÄS knappt 4% över genomsnittet 2015. Skillnaderna 2015 är större än de varit tidigare år vilket kan bero på att ett nytt KPP-system infördes till 2015 där kostnader fördelas med större noggrannhet.

Källa: Regionala KPP-databasen

Mått: Kostnad per DRG-poäng, innerfall, alla kostnader i 2015-års kostnadsnivå.

Täljare: Sjukhusens innerfallskostnader i 2015-års kostnadsnivå för sluten somatisk vård.

Nämnare: Summa DRG-vikter enl. viktlista 2015 för innerfall.

Det interaktiva diagrammet visar resultat för åren 2010 - 2015. Med knappen serier väljer man vilka år som skall visas.