Vad visar indikatorn: Hysterektomi, borttagande av livmoder, är en relativt vanlig operation. De vanligaste godartade (benigna) orsakerna är godartad muskelknuta (myom), framfall samt riklig blödning vid menstruation där inte läkemedelsbehandling varit tillräcklig. Hysterektomi kan också behövas vid cancerdiagnos eller vid förlossning och skada.

Indikatorn anger andelen patienter, 18 år och äldre, som 2 månader efter hysterektomi varit besvärsfria och utan komplikationer. Alla diagnoser ingår.

Svarsfrekvensen varierar inom landet, särskilt inom de delar av landet där man också rapporterar till annat kvalitetsregister. Analyserna baseras på besvarade enkäter.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I såväl riket som VGR rapporterade cirka 60 % av kvinnorna att de varit komplikationsfria och utan oväntade besvär två månader efter operationen. Under hela mätperioden, 2010 till 2015, var andelen komplikationsfria något lägre i VGR jämfört med riket, men några statistiskt säkra skillnader ses ej de två senaste åren.

Skillnader inom regionen: Ofta slumpmässiga variationer gör att resultaten kan variera vid de olika sjukhusen från ett år till ett annat, men några genomgående och konsekventa skillnader mellan de olika sjukhusens resultat ses ej. Enstaka år kan statistiskt säkra skillnader ses mot riksgenomsnittet, men sådana tillfälliga variationer skall tolkas med försiktighet. 

Könsskillnader: Enbart kvinnor ingår.

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Vilket år avses: Tidsserie, opererade 2010 - 2014

Täljare: Kvinnor opererade för livmoderframfall i dagkirurgi.

Nämnare: Kvinnor opererade för livmoderframfall.

Vad visar indikatorn. I riket görs cirka 7000 framfallsoperationer per år, i Västra Götaland cirka 1100. Jämförelser mellan olika landsting har visat att en stor del av dessa operationer kan göras i dagkirurgi, vilket minskar kostnaderna och förbättrar resursutnyttjandet. Operationens svårighetsgrad kan dock skilja betydligt mellan olika patientgrupper, vilket innebär att det är de enklare ingreppen som kan ske i dagkirurgi medan mer komplicerade operationer måste göras inom slutenvården. Även om jämförelser av andelen opererade kan göras på landstingsnivå skall jämförelser mellan sjukhus göras med stor försiktighet då skillnader i patientsammansättning kan vara betydande. Däremot kan man följa utvecklingen över tid för de olika sjukhusen.

Indikatorn mäter andelen framfallsoperationer som gjorts i dagkirurgi.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket. Andelen opererade i dagkirurgi har i riket succesivt ökat så att andelen 2014 når drygt 50 %. Västra Götalandsregionen var generellt något långsam med att utnyttja dagkirurgi vid operation av framfall, men sedan 2012 har det skett en snabb ökning så att andelen i Västra Götaland år 2014 är på samma nivå som riket.

Skillnader inom regionen. Betydande skillnader ses inom regionen, där de mindre sjukhusen i stort sett genomför samtliga framfallsoperationer i dagkirurgi. Vid de större sjukhusen är andelen opererade i dagkirurgi lägre, vilket speglar annan patientsammansättning. Men också vid de större sjukhusen, särskilt SkaS, SU och SÄS, har det skett en ökning av antalet opererade i dagkirurgi. Vid NU-sjukvården har andelen dock varit relativt konstant på cirka 40 % under hela uppföljningstiden.

Könsskillnader. Endast kvinnor ingår.

Vad visar indikatorn: Framfall av livmodern och/eller slidan (genital prolaps) kan ge betydande besvär varför uppföljning av komplikationer är en viktig del i kvalitetskontrollen. Indikatorn redovisar andel patienter, 18 år och äldre, som anger att de är komplikationsfria och utan besvär två månader efter framfallsoperation.

Svarsfrekvensen varierar inom landet, särskilt inom de delar av landet där man också rapporterar till annat kvalitetsregister. Analyserna baseras på besvarade enkäter.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Cirka 70 % av kvinnorna i riket rapporterar att de är komplikationsfria och utan besvär två månader efter framfallsoperation. I VGR var andelen generellt några procentenheter lägre än riksgenomsnittet under hela tidsperioden, men de tre senaste åren var skillnaderna inte statistiskt säkra, sett till respektive år.  

Skillnader inom regionen: Resultaten för Carlanderska sjukhuset, Frölunda specialistsjukhus, NU-NÄL och SÄS-Borås följer i stort riksgenomsnittet.

Sedan 2011 har andelen patienter som rapporterar komplikationsfrihet varit mellan 3 och 10 procentenheter lägre än riksgenomsnittet vid SkaS-Lidköping, men skillnaderna för respektive år har inte varit statistiskt säkra. Också vid SkaS-Skövde har andelen varit lägre än riksgenomsnittet sedan 2011 (mellan 7 och 16 procentenheter), där skillnaderna är statistiskt säkra de senaste två åren.

Vid SU-Sahlgrenska opereras förhållandevis få kvinnor för framfall varför resultaten skall tolkas med försiktighet. Andelen patienter som rapporterar komplikationsfrihet har varit mellan 5 och 20 procentenheter lägre än riksgenomsnittet, men från 2012 har skillnaderna för respektive år inte varit statistiskt säkra. Vid SU-Östra var andelen mellan 3 och 7 procentenheter lägre än riksgenomsnittet under åren 2010 - 2014, där skillnaden 2013 var statistiskt säker. År 2015 är nivån som riksgenomsnittet. 

Könsskillnader: Enbart kvinnor ingår.

Vad visar indikatorn: Andel patienter, 18 år och äldre, som ett år efter operation av livmoderframfall (genital prolaps) anger att de aldrig eller nästan aldrig har några framfallssymtom, dvs. som svar på frågan om de ”upplever att något buktar ur slidan”.

Svarsfrekvensen varierar inom landet, särskilt inom de delar av landet där man också rapporterar till annat kvalitetsregister. Analyserna baseras på besvarade enkäter.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Cirka 75 % av kvinnorna i såväl Västra Götaland som riket rapporterar att de inte har några framfallssymtom ett år efter operation.

Skillnader inom regionen: Resultaten för sjukhusen i Västra Götaland är i stort som för riket. Andelen kvinnor som rapporterar symtomfrihet ett år efter operation för livmoderframfall var dock under alla år högre vid Frölunda specialistsjukhus och SkaS-Skövde, jämfört med riksgenomsnittet, även om skillnaderna för respektive år inte var statistiskt säkra.  

Könsskillnader: Enbart kvinnor ingår.

Vad visar indikatorn: Fler än 3500 kvinnor opereras varje år i Sverige för urininkontinens. Hög ålder (> 75 år), kraftig övervikt (BMI > 35) och tidigare inkontinens- eller framfallsoperation är faktorer som kan försämra behandlingsresultatet. Indikatorn mäter andelen patienter som två månader efter inkontinensoperation rapporterar att de inte haft några komplikationer eller besvär som föranlett läkarbesök.

Svarsfrekvensen varierar inom landet, särskilt inom de delar av landet där man också rapporterar till annat kvalitetsregister. Analyserna baseras på besvarade enkäter.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Cirka 70 - 75 % av kvinnorna anger att de varit fria från besvär och komplikationer 2 månader efter inkontinensoperation. Resultaten för Västra Götaland är i stort som för riket.

Skillnader inom regionen: Sjukhusen i Västra Götaland redovisar patientrapporterade resultat som i stort följer riksgenomsnittet.

Könsskillnader: Enbart kvinnor ingår.

Vad visar indikatorn: Andel patienter, 18 år och äldre, som anger att de är kontinenta (urinläckage < 1 gång per månad) ett år efter operation av urininkontinens.

Svarsfrekvensen varierar inom landet, särskilt inom de delar av landet där man också rapporterar till annat kvalitetsregister. Analyserna baseras på besvarade enkäter.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Allt bättre resultat ses i såväl Västra Götaland som riket. Av kvinnor opererade 2014 angav cirka 70 % att de var kontinenta ett år efter operation.

Skillnader inom regionen: Resultaten för de olika sjukhusen i Västra Götaland är antingen bättre eller på samma nivå som riksgenomsnittet. För SkaS-Skövde sågs en minskande andel fram till 2013, men från operationsår 2014 har andelen kontinenta ökat.

Könsskillnader: Enbart kvinnor ingår.