Sammanfattning

Patientsäkerhet handlar ytterst om skydd mot vårdskada. En vårdskada är när en patient drabbas av en skada som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits. Inga vårdskador kan därför anses acceptabla och arbetet för en gemensam och stark patientsäkerhetskultur samt för att minska vårdskador måste prioriteras på alla nivåer.

Det politiskt övergripande målet är att minska förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner. Som grund för arbetet 2017 ligger Patientsäkerhetsplan 2017 (Appendix C) med mål och aktiviteter. Uppföljningen görs i denna patientsäkerhetsberättelse (Appendix B).

I september 2017 kom SKL-rapporten Skador i vården, 2013-2016, på nationell, regional och landstingsnivå baserad på närmare 65 000 granskade vårdtillfällen med metoden markörbaserad journalgranskning (MJG) under åren 2013 – 2016. I januari 2018 kom SKL-rapporten Skador i vården 2013 – första halvåret 2017 på nationell nivå, vilken omfattade även första halvåret 2017 på nationell nivå, baserat på drygt 70 000 vårdtillfällen på akutsjukhus under perioden. Av rapporterna framkommer att andelen vårdtillfällen med skador har ökat mellan 2015 och första halvåret 2017. Även andelen vårdskador ökade något under samma period men den skillnaden var inte statistiskt signifikant. Andel vårdtillfällen där patienter var utlokaliserade ökade mellan 2015 och 2016, men har under första halvåret 2017 inte ökat ytterligare. Frekvensen vårdskador var enligt senaste rapporten 75 procent högre hos utlokaliserade patienter, varför utlokaliseringar bör undvikas alternativt ske på ett sätt som minimerar riskerna för patienterna. Kostnaden för den extra vårdtid på sjukhus som beror på vårdskador beräknas till ungefär 9 miljarder årligen.

En sammanställning och analys av vårdskadeutvecklingen i Västra Götalandsregionen 2013-2016 (MJG) visar att andelen vårdtillfällen med vårdskador tyvärr fortsatt öka från 2013 (6,2%) till 2016 (9,0%). Mer än hälften av skadorna har relation till omvårdnad, som exempelvis vårdrelaterade infektioner, trycksår och blåsöverfyllnad. Andelen allvarliga vårdskador har under perioden varit relativt oförändrad.

Utöver en ökande trend vad gäller vårdskador inom somatisk slutenvård ses en fortsatt utmaning vad gäller vårdplatser, beläggningsgrad samt överbeläggningar. Medelbeläggningsgraden inom somatisk slutenvård för vuxna var fortsatt hög sommaren 2017 (98%) jämförbar med sommaren 2016 (99%) vilket ökar risken för vårdskador påtagligt. En djupare analys återfinns i rapporten Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2017.

En veckorapport gällande vårdplatssituation och beläggningsgrad, samt överbeläggningar och utskrivningsklara distribueras till förvaltningarna sedan hösten 2016, då vårdplats- och beläggningsproblematiken finns i olika grad året om. Svårigheter att rekrytera och behålla kompetenser är en starkt bidragande faktor och det finns ett nära samband mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet. Den höga beläggningsgraden är sannolikt bidragande till ökningen av vårdskador och åtgärder mot detta bör ses som ett prioriterat område för att stärka skyddet mot vårdskada.

Samverkan mellan olika aktörer som sjukhus, primärvård och kommuner har fortsatt stärkts. Även samverkan med patienter och närstående är under ständigt utveckling vilket bland annat införandet av personcentrerad vård i flera förvaltningar speglar. Patienter och närstående är i högre omfattning delaktiga i utveckling av vårdprocesserna och i utredningen av oönskade händelser.

Patientsäkerhetsarbetet och dess resultat följs upp genom flera system för egenkontroll, där markörbaserad journalgranskning och Infektionsverktyget är väl etablerade. Den systematiska användningen av avvikelsehanteringssystemet MedControlPRO och utredning med händelseanalyser, där metodstödet Nitha används i de flesta förvaltningarna, gör att brister i sjukvårdens processer kan identifieras och åtgärdas. MedControlPRO som system möter upp till de krav som ställs i de nya författningar kring patientsäkerhetsarbete och klagomål som trätt i kraft under 2017 och 1 januari 2018. Genom att lägga in händelseanalyserna i Nitha kunskapsbank bidrar men till att sprida erfarenheterna som tillgängliggörs för alla som arbetar i vården.

Glädjande är att antalet klagomål som kommer via andra instanser inte ökat utan ser ut att minska, vilket talar för att verksamheterna har blivit bättre på att själva direkt bemöta patienterna när de har synpunkter.

Arbetet med att ta vara på de misstag som sker har intensifierats, vilket återspeglas i den påtagliga ökningen av antalet Lex Maria-anmälningar, där bland annat klagomålen bidrar påtagligt. Den ökade tydligheten i organisationen på alla nivåer kring patientsäkerhetsarbetet stärker det lokala, regionala och nationella lärandet.

Det finns ett starkt samband mellan arbetsmiljö och patientsäkerhetskultur liksom personalsäkerhet och patientsäkerhet går hand i hand. Under 2017 har för första gången medarbetarenkäten och patientsäkerhetskulturmätningen samordnats för att underlätta ett mera integrerat förbättringsarbete. Gröna Korset med dagliga styrning har fått fortsatt spridning och patientsäkerhetsronder och patientsäkerhetsdialoger är exempel på andra insatser för att stärka patientsäkerhetskulturen. En ökad medvetenhet om riskerna för vårdskador bidrar också till ökad inrapportering i avvikelserapporteringssystemet, till gagn för det gemensamma lärandet.

Infektionsverktyget i kombination med rekvisitionsdata används nu för att följa antibiotikaordinationer inom slutenvården. Inom sjukhusvården ökar totalanvändningen av antibiotika i relation till vårddygn men den minskar något i relation till invånarantalet. Användning av resistensdrivande antibiotika minskar vid såväl urinvägsinfektion som lunginflammation och är påtagligt låg jämfört med övriga landet. Antibiotikaronder genomförs nu på de fyra större sjukhusen med mycket gott mottagande. Fortsatta insatser har gjorts i implementering av behandlingsriktlinjer, med bl.a. utbildningsinsatser för såväl läkare som sjuksköterskor särskilt om urinvägsinfektioner, samt de vanligaste infektionerna i öppenvård. Inom primärvården sker reflekterande möten med falldiskussioner samt reflektion över antibiotikaförskrivning på invid- och enhetsnivå. Varje enhet sammanfattar sina slutsatser om enhetens följsamhet till behandlingsriktlinjerna i en årlig självdeklaration. Dessa utgör ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet att förbättra följsamheten inom primärvården. Riktade insatser har gjorts på enheter med påtagligt dålig följsamhet. Antibiotika på recept fortsätter att minska, om än marginellt under 2017.

Regionens övergripande mål 2017 att incidensen vårdrelaterade infektioner på sjukhusförvaltningarna mätt med Infektionsverktyget ska understiga 6% uppnåddes, med en incidens i somatisk vård på 5,6%. Sannolikt är detta en underskattning, då viss osäkerhet råder om kvaliteten i data då ingen validering av registreringskvalitet genomförts sedan 2015. En regional interaktiv webbutbildning för att höja registreringskvaliteten publicerades på Lärplattformen i juli 2017, obligatorisk för alla läkare på sjukhusförvaltningarna. I början av 2018 har 181/5624 läkare genomgått utbildningen. Effekten på registreringskvalitet kan utvärderas genom validering när majoriteten läkare gått utbildningen. Rapporter med data från Infektionsverktyget har distribuerats kvartalsvis till sjukhusen som stöd i den lokala användningen i förbättringsarbetet. Följsamhetsmätningar till basala hygienrutiner och klädregler är integrerade i det fortlöpande patientsäkerhetsarbetet i verksamheterna på alla sjukhus. För första gången kan i år en regionövergripande sammanställning av spridning av multiresistenta bakterier (MRSA, VRE, ESBL-carba) och smittspårningsåtgärder på sjukhusen redovisas. Totalt 84 smittspårningar av varierande omfattning men utan sekundärfall har gjorts runt patienter med multiresistenta bakterier. På SU har 6 smittspårningar identifierat totalt 11 sekundärfall, dvs smittspridning i vården. Flera sjukhus rapporterar liksom tidigare år vårdrelaterade utbrott av influensa och vinterkräksjuka. Omfattande smittspårningsåtgärder med anledning av ett mässlingsutbrott i Göteborgsområdet i december har identifierat flera fall av smittspridning i vården från patienter med mässling till personal och till andra patienter men ingen smittspridning från personal till patient.

Andelen patienter med förekomst av trycksår kategori 2-4 ökar inom regionen enligt de senaste årens punktprevalensmätningar (PPM).

De flesta sjukhusförvaltningarna har ökat antalet rapporterade fallhändelser i MedControlPRO mellan 2015 och 2017. SU har under året producerat en regiongemensam webbutbildning på Lärplattformen som har fått stor spridning inom förvaltningarna, i syfte att öka den generella och specifika kunskapen om fall och fallprevention.

Undernäring är ett nytt regiongemensamt insatsområde för 2017. Det finns ett stort engagemang och en utvecklingspotential för området undernäring. Screening och riskbedömningar avseende undernäring har ökat i antal under året.

Sammanfattningsvis görs många insatser för att minska vårdskador och öka patientsäkerheten. Ett ökat fokus på att skapa förutsättningar för ett lärande system krävs dock för att bryta trenden med ökad andel vårdskador. Sambanden till kompetensförsörjning, beläggningsgrad och vårdplatssituation samt arbetsmiljö behöver beaktas för att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt förbättringsarbete.

Länk till den fullständiga rapporten: Patientsäkerhetsberrätelse för 2017

Vi har valt att redovisa tre separata avsnitt: Trycksår, Antibiotika samt Vårdrelaterade infektioner.