Källa: GallRiks.

Vilket år avses: Tidsserie, 2010 till 2017. 

Täljare: Antal patienter som opererats med miniinvasiv teknik.

Nämnare: Antal patienter som opererats med borttagande av gallblåsa, uppdelade på planerade respektive akuta operationer. Operationer på vitalindikation ingår i akuta operationer.

Vad visar indikatorn: Gallsten är väldigt vanligt, men långt ifrån alla får besvär av gallstenarna. Vi besvär avlägsnas vanligtvis gallblåsan och cirka 12 000 sådana operationer görs varje år i Sverige. I Västra Götaland är antalet cirka 1 400. Det är ofta en fördel om operationen kan göras med ett så skonsamt kirurgiskt ingrepp som möjligt, det vill säga med mini-invasiv teknik vilket innefattar laparoskopisk teknik (titthålskirurgi) eller kort snitt i bukväggen (mini-galla). Vid planerade operationer används vanligen mini-invasiv teknik, medan konventionell öppen teknik kan behövas vid akuta operationer. Indikatorn visar andelen patienter som är opererade med mini-invasiv teknik, uppdelade på planerade operationer (övre diagrammet) och akuta operationer (nedre diagrammet).

Västra Götaland jämfört med riket: Vid såväl planerad (övre diagrammet) som akut gallkirurgi (nedre diagrammet) är mini-invasiv teknik den helt dominerande metoden. Vid planerad gallkirurgi används tekniken i mer än 96 % av fallen såväl i Västra Götaland som i riket. Vid akut gallkirurgi anänds mini-invasiv teknik oftare i Västra Götaland (90 %) jämfört med riket (86 %).

Skillnader inom regionen: Skillnaderna för sjukhus inom regionen är mycket små, mini-invasiv teknik används i 93-100 % (övre diagrammet). Vid SU Sahlgrenska är andelen däremot lägre vilket beror på att de få patienter som opereras utgör en ur medicinsk synvinkel selekterad grupp. Åren 2016 och 2017 opererades ett fåtal patienter vid SU Sahlgrenska och data för dessa år redovisas inte i diagrammet.   

Också vid akut gallkirurgi är mini-invasiv teknik vanligt (nedre diagrammet). Tekniken används lika ofta eller oftare vid sjukhusen i VGR som i riket, men det finns vissa inomregionala skillnader där högst andel 2017 ses vid SU Östra, SÄS Borås och SkaS Skövde (96-98 %) och lägst vid Kungälv (80 %). Vid Frölunda specialistsjukhus (FSS) och SÄS Skene har bara enstaka akuta gallkirurgiska operationer gjorts.  

Könsskillnader: Jämförelsen avser år 2017. Kvinnor opereras oftare med mini-invasiv teknik. I riket gäller det såväl planerade som akuta operationer. 

Källa: GallRiks.

Vilket år avses: Tidsserie, 2010 till 2017.

Regionalt mål: Högst 12 %. Av Västra Götalandsregionen utvald kvalitetsindikator.

Täljare: Antal patienter som fått förebyggande antibiotika i samband med att gallblåsan avlägsnats.

Nämnare: Antal patienter som genomgått en planerad operation där gallblåsan avlägsnats. 

Vad visar indikatorn: Tidigare var det vanligt att man gav antibiotika i samband med operation där gallblåsan avlägsnades, i syfte att minska risken för komplicerande infektioner. Nyare studier har dock ifrågasatt nyttan med en sådan rutin. Idag rekommenderas därför att enbart utvalda patienter skall ha förebyggande antibiotika. Det går inte att ange någon exakt gräns för hur många som behöver förebyggande antibiotika, men det regionala målet är att det skall vara högst 12 %.

Regionalt mål: Högst 12 %.

Västra Götaland jämfört med riket: Förebyggande antibiotika används oftare i Västra Götaland jämfört med riket. Fram till år 2014 sågs en minskande användning men därefter ökade användningen något för att under 2017 minska. Västra Götaland når dock 2017 inte målet om högst 12 % behandlade. 

Skillnader inom regionen: Det finns mycket stora skillnader inom regionen. Det är dels en konsekvens av att användningen av förebyggande antibiotika rent generellt är högre i VGR jämfört med riket, men också av att de olika sjukhusen har olika patientsammansättningar och därför bör ha olika andel behandlade med förebyggande antibiotika. Jämförelser mellan sjukhusen skall därför göras med försiktighet. Däremot kan förändring över tid , för respektive sjukhus, ge information om hur bruket av förebyggande antibiotika används och förändrats.

De flesta sjukhusen i VGR når 2017 det regionala målet om högst 12 % behandlade. Capio Lundby sjukhus, SkaS Lidköping och SÄS Skene har  inga patienter som fått antibiotika i förebyggande syfte, medan vid SU Östra och SÄS Borås är andelarna högre än riksgenomsnittet. SU Sahlgrenska har få operationer 2017 och värdet redovisas därför inte.

Könsskillnader: I riket används antibiotika nästan dubbelt så ofta till män som till kvinnor. I Västra Götaland är skillnaden ännu större. Denna skillnad mellan könen kan bero på att män oftare haft inflammation i gallblåsan (cholecystit).

Källa: GallRiks.

Vilket år avses: Tidsserie, 2010 till 2017.

Täljare: Antal patienter med komplikationer inom 30 dagar.

Nämnare: Antal patienter som opererats med borttagande av gallblåsa, uppdelade på planerade respektive akuta operationer. Operationer på vitalindikation ingår i akuta operationer.

Vad visar indikatorn: Vid all kirurgisk behandling finns risk för komplikationer. Vid operation där gallblåsan avlägsnats kan det till exempel röra sig om blödning, gall-läckage eller infektion. Indikatorn anger andelen patienter med komplikationer inom 30 dagar efter operation där gallblåsan avlägsnats, uppdelade på planerade operationer (övre diagrammet) och akuta operationer (nedre diagrammet).

Västra Götaland jämfört med riket: Vid planerade operationer (övre diagrammet) är andelen komplikationer låg i såväl Västra Götaland som riket (drygt 3 %). Vid akuta operationer är komplikationsfrekvensen dubbelt så hög (cirka 6 %, nedre diagrammet). Tidigare var komplikationsfrekvensen något högre i Västra Götaland jämfört med riket men de senaste åren har skillnaderna jämnats ut både vad avser planerade som akuta operationer. 

Skillnader inom regionen: Vid planerade operationer (övre diagrammet) är komplikationsfrekvensen låg varför tillfälliga variationer från ett år till ett annat kan vara betydande. Två av sjukhusen i Västra Götaland har 2017 en komplikationsfrekvens som är signifikant lägre än riksgenomsnittet, SÄS-Borås har en komplikationsfrekvens som är något högre än riksgenomsnittet, medan andelen för de övriga sjukhusen inte säkert skiljer sig från andelen i riket. Under 2017 opererades ett fåtal patienter vid SU Sahlgrenska och data för detta år redovisas inte i diagrammet

Vid akuta operationer finns betydande skillnader inom regionen där andelen komplikationer varierar mellan åren. Under senaste året är det dock inget sjukhus som signifikant skiljer sig från genomsnittet i riket. Direkta jämförelser mellan sjukhusen skall dock göras med försiktighet då det kan finnas skillnader i hur komplikationer rapporteras.

Könsskillnader: Vid planerade operationer har komplikationer varit vanligare hos män jämfört med kvinnor men skillnaden har minskat och de två senaste åren är det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen. Detsamma gäller akuta operationer, där det fortfarande är något vanligare med komplikationer hos män jämfört med kvinnor men skillnaden är inte statistiskt säkerställd. De könsskillnader som till viss del finns kvar kan bero på att män oftare haft inflammation i gallblåsan (cholecystit), vilket kan leda till mer komplicerad kirurgi med större risk för komplikationer.